Instrumenten
N�r astronomer talar om hur klart ett teleskop ser s� syftar de p� hur fina detaljer teleskopet visar eller hur n�ra tv� objekt kan vara varandra (exempelvis tv� stj�rnor) utan att de framst�r som ett enda. Hubble har ju en klar f�rdel d� detta inte besv�ras av v�r atmosf�r.
Ett jordbundet teleskop kan som b�st se objekt som �r 1 b�gsekund "stora". Hubble kan d�remot se 0.1 b�gsekunds stora objekt, d.v.s. tio g�nger b�ttre. Detta beror p� att atmosf�ren st�r s� mycket att jorden teleskop f� en "flimmrig" bild.
Ett teleskop med s� bra m�jligheter att studera universum b�r ju ocks� ha en utrustning s� man kan utnyttja detta till max.
D� den information detta arbete utg�r ifr�n skrevs s� hade Hubble �tta instrument som beskrevs relativt grundligt. Tv� kameror, en spektrometer, en spektrograf, ett instrument (COSTAR) som fokuserade ljuset fr�n den defekta spegeln r�tt, och n�gra ytterligare som kallas f�r fine guidance
sensors (som jag tyv�rr inte hittade n�n information om). De instrument jag har fakta om skall jag f�rs�ka presentera p� ett s� l�ttf�rst�eligt s�tt som m�jligt.
Corrective Optics Space Telescope Axial Replacement (COSTAR)
Under servicen av Hubble 1993 installerades n�got som n�rmast kan beskrivas som "glas�gon" f�r instrumenten p� Hubble d� dess spegelyta hade vissa fel. Genom att placera tv� sm� speglar, som korrigerade felet p� huvudspegeln, p� mekaniska armar framf�r varje instrument p� Hubble s�
fokuserades ljuset s� som det fr�n b�rjan var menat att det skulle g�ra.
Bild tagen av Deep Field-Camera
Wide Field / Planetary Camera 2 (Wiff-Pick)
Denna kamera tillf�rdes under reparationen av Hubble 1993. Kameran har fyra bildregioner (ungef�r som fyra bitar film) i en. Ist�llet f�r att det blir s�dana bilder vi �r vana vid registreras de elektroniskt och skickas ner till oss. Tre av bildregionerna �r placerade som ett L och kan
ta bilder av ganska stora objekt ner till en viss detaljniv�. De tre �r vad som kallas "Wide Field"-kameran. Den fj�rde regionen kan endast se en liten bit av himlen men producerar v�ldigt detaljerade bilder. Detta �r "Planetary"-kameran. Vid live-observationerna fr�n Neptunus anv�ndes
WF/PC 2. Detta instrument hade redan fr�n b�rjan korrigering f�r defekten p� Hubbles spegel.
The Faint Object Camera (FOC)
Denna kamera anv�nds f�r att se riktigt ljussvaga objekt s�som de mest avl�gsna galaxerna. Den �r extremt ljusk�nslig s� man m�ste anv�nda speciella filter om man inte riktar den mot ett objekt som �r 200 miljoner g�nger svagare �n den f�r �gat svagast synliga stj�rnan eller mindre.
Kameran togs fram f�r NASA av European Space Agency.
NICMOS (The Near Infrared Camera and Multi-Object Spectormeter)
Detta spektoskop f�ngar ist�llet upp infrar�tt ljus (som finns inom det elektromagnetiska spektrat). P� s� s�tt f�r astronomerna bilder p� objekt som kanske annars vore dolda bakom damm och stoft eller som bara syns i infrar�tt ljus. Detta eftersom infrar�tt ljus, till skillnad fr�n
synligt, kan tr�nga igenom gasmoln och damm som annars skulle avsk�rma oss fr�n objekten man vill studera. Bilderna NICMOS tar kan ge mycket information om hur stj�rnor, galaxer och solsystem f�ds. Man f�r en m�jlighet att se in i galaxers stj�rnor (d�ribland v�r egen vintergata) f�r
att studera objekt som kvasarer o.dyl. F�r att detta instrument skall fungera m�ste det h�llas kallt. D�rf�r innesluts den i n�got som p�minner om en termos, som kyls med flytande kv�ve som h�ller en temperatur av 70� K.
NICMOS best�r av tre kameror som arbetar sj�lva eller simultant, men med olika perspektiv. Vid monteringen i Februari s� v�rmdes kv�vet f�r snabbt och flyttade ut en av kamerorna ur focus.
Skulle man vilja k�pa en s�dan skulle man f� betala ca 105 millioner dollar.
STIS (The Space Telescope Imaging Spectorgraph)
STIS kan f�nga upp alla v�gl�ngder fr�n ultraviolett till infrar�tt ljus. Ett spektrograf delar upp ljuset i de f�rger det inneh�ller (ett spektrum). P� s� s�tt f�r man ett "fingeravtryck" av det objekt man studerar. Ur detta kan man ta reda p� vilken temperatur objektet har, vilka �mnen
det best�r av, hur det r�r sig och m�nga andra egenskaper. STIS kan samla in upp till 30 ggr s� mycket spektraldata som den tidigare spektrografen p� Hubble kunde under endast en exponering. Ist�llet f�r att studera ett objekt i taget kan detta instrument, till skillnad fr�n det spektrograf
det ersatte, samla information fr�n 500 samtidigt. Det arbetar dessutom 30-40 ggr snabbare. Detta inneb�r att m�nga regioner i en planets atmosf�r eller m�nga stj�rnor i en galax kan registreras under endast en exponering, utan att p�verka Hubbles fart eller effektivitet.
STIS �r bl.a. mycket effektiv vid studerandet av massiva, svarta h�l. Man f�rs�ker att studera hur dessa fungerar och hur de skiljer sig fr�n varandra. Att de existerar ses nu som en sj�lvklarhet.
Priset p� s� h�r avancerade spektrografer ligger p� ungef�r 125 millioner dollar.